onsdag 31 mars 2010

Små, små glimtar av vårt hem


Den nyköpta klockan som passar så där bra in i köket, man blir glad när man ser den.

Den gamla kofferten finns kvar i huset som en gåva från förr. Den har tillhört någon ur en tidigare generation som bott här. Nu är den perfekt till mina målarsaker.

Arvet från min mormor. En helt underbar sekretär med många gömmor, lådor och fack att lägga sina små skatter och hemligheter i. Mormors far har gjort denna underbara möbel.

Vår kärlek.

Figuern kommer från Willow tree och jag älskar den.

Från vännen i den gamla hemstaden fick jag denna underbara lilla zen-trädgård. Den leende Bhuddan jag hade passade perfekt i den vita lena sanden.

Stationsklockan. Också ett nytt billigt fynd, som passar så väl in i vårt hem.

Hennes och hans, med en längtan tillbaka till Australien.

Tavlan som är målad av vännen från förr. Hon som fattas i mitt liv nu, men som ändå finns där lite i periferin, som tur är. Hon vet nog inte att jag har tavlan kvar, och vårdar den ömt.

När bonusdöttrarna fick se denna lilla figur sa de: men det är ju vi!!!

Den är vacker, den gamla moraklockan.

"Tiden äro lång, för den som väntar"

Ängeln.

Tapeten, den nya, i yngsta bonusdotterns rum. Hon är mycket nöjd.

Loppisfyndet, de två ljuvliga fåglarna, passade perfekt på biten av drivved.

Det här kallar jag klass. Yngsta bonusdotterns vackra smyckehängare är förgylld med röda skelettörhängen i plast. Man kan inte annat än att le åt det.

Fotografiet jag tog den där kvällen i Skagen i Danmark blev en underbar tavla på canavasduk. Här är en detalj av bilden.


Båda barnen älskar att måla, rita och pyssla. Jag har hård konkurrens om mina målardukar, penslar och färger. Men när resultatet blir så här fint delar jag gärna med mig. Detalj från älsta bonusdotterns tavla.
Yours truly är skyldig till denna gröna skapelse. Älsklingen avskyr grodor, men inte yngsta bonusdottern som älskar tavlan, varför den nu befinner sig på hennes vägg.
En miniatyrstol i gjutjärn.
För säkerhets skull även i en annan grön nyans.
Detalj av en tavla som talar om vems rum man befinner sig i.
Min penna. Som jag köpte bara för att den ser så lustig ut. Den är förskräckligt svår att skriva med eftersom den är så tung i toppen. Men vad gör väl det?
Närbild av en blå strutsfjäder.
Smyckeasken från Australien glittrar.
Minstingen har snott mitt örngott. Jag bara älskar dessa påslakan med elefanter från Åhléns. De minner om barndomens Fem myror är fler än fyra elefanter!
Favorit-servisen Amanita från 1940-talet. Jag kompletterar med flera delar så fort jag kommer åt. Jag älskar den röda, men den blåa smäller högre.

Smyckeasken i det andra barnrummet har fått sällskap av ett smyckeskrin som är en speldosa.

Min version av Ängeln.

Det finns inte alldeles få gossedjur i detta hus.

Kuddsamlingen på sängen förgylld med den finaste julklappen.

Minnen, minnen. DAM-trollen fanns även när jag var liten. Herregud vad 1900-tal! ;)

Kuddar.

Tavla jag gjorde för några år sedan. Den gör mig glad.
Masken från Venedig. Åh, vad jag vill åka tillbaka dit. Min längtan dit har smittat av sig till barnen. Så nog kommer vi att åka dit, that's for sure :)
Ser du vad min tavla föreställer? Det är ett rött äpple sett ovanifrån. Någon trodde det var undersidan av en vallmo...

Hjärtat pryder ett skrin gjort i träslöjden. Tillverkarinnan är mycket stolt. Lillasyster är lika avundsjuk som storasyster är stolt.
Någon i familjen spelar innebandy... eh... bandi?!

Hästen i fönstret påminner om en piasavakvast.

Min dag so far...

Vaknade.

Steg upp.

Klädde på mig.

Åt frukost.

Konstaterade att det är grått, slabbigt, kallt ute.

Upptäckte att jag satt på mig tröjan ut-och-in.

Vände på tröjan.

Bråkade med sambon om en skitsak. Eller... Han bråkade med mig och jag blev arg tillbaka.

Fin start på dagen. Man undrar ju hur fortsättningen blir. Men jag kan tycka att det bara borde kunna bli bättre.

Nu kaffe. Drucket ur min fina, fina mugg.

tisdag 30 mars 2010

Nu och då


Det är en märklig känsla när jag inser att så mycket har förändrats.

Då, när jag bodde i staden, var jag mörkrädd när jag gick ensam ute om kvällarna. Trots gatlysen och ljud. Det var en obehaglig rädsla som kramade hårt om hjärtat när jag gick från bussen och hem, eller cyklade på den ensliga cykelvägen. Hela tiden tänkte jag på vem eller vad som kunde lura i mörkret.

Nu bor jag mitt ute i skogen på landet, och om kvällarna så här års blir det verkligen mörkt. Här finns inga gatlysen, inga ljud. Trots det är jag fylld med ro när jag är ute. Jag njuter av att se en stjärnhimmel som är fylld av lysande diamanter från horisont till horisont. Månen har aldrig sett större, mer harmonisk ut än vad den gör när den sakta lyfter sig över skogsbrynet och färdas långsamt över himlavalvet.

Ingenting är skrämmande längre.

NU är våren här. På riktigt.

I alla fall enligt SMHI. Glädjande nog har den ljusgröna färgen på kartan nått även till oss nu. :)





måndag 29 mars 2010

Å andra sidan är Nalle Puh i princip lika klok!

  • Kanin är begåvad, sa Puh tankfullt. Ja, sa Nasse, kanin är begåvad. Och han har Hjärna, sa Puh. Ja, sa Nasse, Kanin har Hjärna. Det blev tyst en lång stund. Jag antar, sa Puh, att det är därför han aldrig begriper någonting.

  • För den outbildade är ett A bara tre pinnar.

  • Hur underbart det skulle vara att ha en riktig hjärna, som kunde tala om saker och ting för en.
  • Underskatta inte värdet av att göra Ingenting, av att bara ströva omkring alldeles ensam, lyssna på allt som man inte kan höra och bara ha det bra.

Allting är relativt...

...sa Einstein, och han var ju relativt klok!

Han har sagt många klokskaper, här är några av dem han lär ha sagt ;)
  • Imagination is more important than knowledge.

  • Gravitation is not responsible for people falling in love.

  • The only real valuable thing is intuition.

  • I never think of the future. It comes soon enough.

  • Anyone who has never made a mistake has never tried anything new.

  • Science is a wonderful thing if one does not have to earn one's living at it.

  • The secret to creativity is knowing how to hide your sources.

  • The whole of science is nothing more than a refinement of everyday thinking.

  • We can't solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them.

  • Education is what remains after one has forgotten everything he learned in school.

  • The important thing is not to stop questioning. Curiosity has its own reason for existing.

  • Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts.

Om man sitter tillsammans med en söt flicka i en timma, verkar det som en minut. Men om man sitter på en het spis i en minut är det längre än någon annan timma. Det är relativitet.

Sommartider hej hej

Nåja. Jag är så där måttligt glad över att vi nu förvirrar dygnsrytmen och rufsar till tiden genom att ändra från vintertid till sommartid ännu en gång....

Morgontrött är bara förnamnet. Och att dessutom nu förlora en extra dyrbar morgontimme, det suger. Ja, jag gillar förvisso att det blir ljust längre på kvällarna, men det väger inte upp att hela jag känner mig alldeles osynkad med resten av universum. Det spelar liksom ingen roll vad jag gör, det känns som en rejäl hang-over, och det håller i sig i flera veckor.

söndag 28 mars 2010

Svärfar II


Håhå jaja!

Här om dagen var svärfar här på fika. Han berättade om att han har sådan extrem otur med lotterier. Det spelar ingen roll om det är vinst på var femte lott och han köper femtio, han vinner i alla fall inte. Han spann vidare på tur-/oturstemat och passade på att berätta om en incident som hände dagen innan.

Han hade tagit braständaren för att han skulle tända i braskaminen på morgonen, den klickade runt 30 gånger i rad när han försökte tända den, så han tänkte att han antagligen behövde fylla på gas i den. Innan han gjorde det bestämde han sig dock för att titta närmare på den, så han satte den strax under näsan för att se ordentligt. Och så försökte han tända igen....

Resultatet?

Jodå, då fungerade tändaren, det blev en fin låga med följden att svärfars näshår brann upp*!!!

*skrattar*

*han kom så klart inte till skada det minsta, men han blev definitivt hårlös i snoken!

onsdag 24 mars 2010

En bonusmammas liv och leverne

När jag hittade älsklingen, den där dagen, så hittade jag inte bara mitt livs kärlek. Jag hittade även två underbara bonusdöttrar som idag är 9 och 11 år.

De är fantastiska, underbara, truliga, och totalt frikostiga med kärlek. Och de är allt det där andra som barn är. Busiga, sura, hungriga, bråkiga, tjatiga, hysteriskt roliga (ja de kan få mig att skratta så jag tjuter!)...

Jag har fått en massa pussar och kramar av dem idag, så idag måste jag ha vart en särdeles bra bonusmamma just idag. :)

Beror det månne på att jag bakade kanelbullar och mutade dem med???

tisdag 23 mars 2010

Rakusar!

Eller heter de KROKUSAR? Därom tvista de lärde! Dessa vackra hann i alla fall titta fram i helgen innan det landade en decimeter snö på dem.