onsdag 28 oktober 2009

söndag 25 oktober 2009

♥ ♥ ♥ Min H ♥ ♥ ♥




Mitt hjärtas slag följer dina, som ett långsamt eko genom livet


Alltid kommer det att vara så


Dina rofyllda andetag när du ligger bredvid mig och sover


ger mig lugn


Kärleken som jag känner till dig fyller mina sinnen
I dig har jag funnit allt jag sökt


Och jag vet att livet och framtiden är vår
Jag älskar dig. I evighet.




onsdag 21 oktober 2009

Skogens guld...


Jag längtar efter en macka med smörstekta kantareller på...

onsdag 14 oktober 2009

tisdag 13 oktober 2009

Tänkvärt

Om man går sina egna vägar behöver man inte gå i någon annans fotspår.

Seg och sömnig

Vill inte vakna, lämna älsklingens varma famn när jag ligger nära, nära, och gå upp när han ligger kvar i sängen under täcket. Vill inte åka hemifrån, vill inte jobba.

Vill ligga kvar!

torsdag 8 oktober 2009

Svagheter

Jag älskar klockor. Vilket innebär att jag HAR många klockor. Men det finns ju alltid plats för en till... Så den här flyttade in hos mig förra veckan! Och det är verkligen en favvo! :)

torsdag 1 oktober 2009

Min mamma


Min mamma är en fantastisk kvinna på många sätt och vis.


När jag var liten valde hon som ensamstående mamma att arbeta deltid för att ha mera tid tillsammans med mig. Ekonomin var knapp, och vi hade inte råd att köpa så mycket saker och kläder. Men jag minns att jag uppskattade tiden vi tillbringade tillsammans istället.



Vi var mycket ute i naturen, cyklade, promenerade, plockade bär och svamp och gjorde kanaler mellan vattenpölarna så att vattnet rann... Undra på att jag trivs så bra, och att det känns som om jag kommit hem, nu när jag bor mitt i naturen, på landet.


Så länge jag kan minnas har hon sytt, stickat, virkat, broderat, bakat, snickrat, målat, rullat köttbullar.... (Mmmm, mammas köttbullar. De är fortfarande de bästa köttbullarna som finns, så till födelsedag och jul är det det enda jag önskar mig av henne). Hennes pysslighet har nog bidragit till min konstnärliga ådra, och mitt stora intresse för att måla och sy. Jag var inte mer än en 5 år tror jag när jag sydde min första barbapappa av en frotehandduk - på maskin, nästan alldeles själv. Sen har det blivit åtskilliga projekt: tavlor, balklänningar, jackor, byxor, brudklänningar, tärnklänningar, avslutningsklänningar...


Hon har gett mig grunden att bli till den kvinna jag är idag, en kvinna med stor ödmjukhet, nyfikenhet och glädje, men kanske mest av allt har hon lärt mig att ingenting är omöjligt.


Genom alla år har hon funnits där för mig, i glädje och i sorg. Nu är det min tur att ge henne styrka, styrka att hantera och försöka besegra den sjukdom härjar i hennes kropp.


Jag älskar dig mamma.