Det är så svårt ibland, att veta hur man ska förhålla sig till saker och ting. Kan man skratta åt Björn Gustafsson*, fastän man har sorg** i hjärtat, utan att för den delen känna skuld***?
Rätt låt vann, fel låt vann, det gick inte att rösta, sätt betyg på, efterfest... Det är fantastiskt så mycket känslor en tävling i musik kan röra upp. Och tänk så många träd som gått åt bara för att skriva alla dessa löpmeter i tidningarna om Nagelsmycken****, deodoranter*****, Christer Sjögren****** och annat trams.
*Jodå, han var fantastiskt kul även i Globen, och han är ju bara så bäst på att vränga ord och meningar i sina texter och dikter.
**Husdjur är ju en del av familjen, och det är så tomt när de försvinner.
***Forskare som jag är, så vet jag ju att det är vanligt med skuldkänslor i dessa lägen, en helt naturlig reaktion.
****VARFÖR undrar jag, har man något sådant elände som långa kedjor och ett hänge fastsatt i en nagel. Inte snyggt, och så fruktansvärt opraktiskt.
*****Stackars Linda som luktar svett...
******Jag kan inte säga annat än URK om det framträdandet och den låten.
Proletärstjärnans sken
2 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar