söndag 8 juni 2008

Hopp

Kanske finns Vi fortfarande, och kanske, kanske kan jag tro på en framtid för oss igen. Men ännu så är det bara en svag gnista i ett oändligt mörker. Jag önskar så att den gnistan kan blända oss.

3 kommentarer:

  1. hoppas att det löser sig, och att ni åter finner gnistan. på något vis kan kan kännas lite lättare att våga tro på framtiden när solen skiner.

    SvaraRadera
  2. josefine: Tack. Jag hoppas det med... 15 år kastar man inte bara bort, det är nästan halva mitt liv...

    SvaraRadera
  3. Hmm...som Josefine säger...hoppas det löser sig.

    Kram

    SvaraRadera

Skriv en rad, eller flera!