På landet händer det saker

Japp. Flera bäääbisar har sett dagens ljus. Jag ber om ursäkt för att jag inte uppdaterat er tidigare. Nu är det sju:

Panda och Lambi var först ut, de är nästan tre veckor nu.

Pricken kom några dagar senare.

Ytterligare några dagar senare föddes vitöra och svartöra.

I förrgår hälsade vi Mini välkommen...

...och hennes bror Hängöra.

Nu är det bara en tacka kvar som inte har lammat. Jag kallar henne Kylis. Mest för att hon är stor som ett kylskåp och cool som ett också :) ! Hon har sen i januari sett ut som om hon ska värpa vilken sekund som helst, ändå är hon sist ut.

Mini och Hängöra studsar runt bäst de kan i kätten, som bambi på hal is, och man kan inte göra annat än att skratta när man ser dem. Ett dygn gamla klättrar de redan upp på sin mamma när hon ligger ned. De andra fem tuffingarna har streetrace, studsar, skuttar, stångas och gör blandade småhopp. Man kan bli stående länge och bara titta på dem.

Lammöron är bland det mjukaste som finns att gosa med, helt ljuvligt är det att stå med en lammunge i famnen och mysa. Panda slocknar nästan direkt när man kliar honom mellan öronen, Lambi likaså, och hon ser verkligen ut som reklamlammet, därav namnet! :)

Hur faschinerande är det inte, livet, som tar vändningar så man knappt hänger med!

Här är jag nu, mitt i livet, mitt i tillvaron på en gård, så långt ifrån mitt tidigare liv, och ändå trivs jag som fisken i vatten!

Jag har hittat HEM.