tisdag 26 april 2011

Att dö en smula

Inte är det nog med sorgen efter en älskad närståendes död. Nej, sen är det allt det där praktiska som ska lösas. Och lösas. Och lösas.

Att säga upp en tv-licens torde ju vara gnaska enkelt, eller hur? Man ringer till Radiotjänst och säger att personen har avlidit. De svarar att "då avslutar vi abonnemanget direkt. Vi kommer också att göra en utbetalning av den tv-licens som redan är inbetald för denna månad". Och jo då, utbetalningsavin kommer på posten. Ställd till den avlidne. Som skall skriva under den för att få ut pengarna. Och sen, när man har löst den lilla problematiken med att änglar har svårt att skriva under sådana saker (de har svårt att sätta sin namnteckning någonstans över huvud taget), så kommer det ändå EN NY faktura på tv-licensen som skall betalas för NÄSTA månad. Here we go again...

Jag har lärt mig the hard way att ett intyg om dödsfallet är bra att ha i dessa byråkratiska sammanhang.

Det är dock lite problematiskt när sjukhuset först tappar bort dödsbeviset. Sen skriver ett nytt. Som de skickar till fel ställe på Skatteverket, som just håller på att omorganisera just den enheten som skall registrera att någon har avlidit...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Usch! Radiotjänst är råttor som bör utrotas. Om du har ett papper på att du har sagt upp så kan du ringa EN gång och påtala deras fel. Om de fortsätter bråka så kan du stilla ignorera dem. Skriv bara "AVLIDEN" på alla kuvert och returnera dem. Om de inte reagerar på detta så kan man undra vad de tänker med.

Fru W sa...

Vänsterwiki: Nu är det fixat, de var väldigt beklagande i alla fall.