Idag har jag fått nog av att vara tillgänglig hela tiden. I min inkorg på jobbmailen har jag över 1000 lästa mail och 188 olästa, förlåt 189. Jag fick just ett till... "So what?" kanske du tänker.
MEN.
Bland dessa mail finns inte ett enda skräpmeddelande över huvud taget. Inte heller andra onödiga meddelanden. Nästan samtliga mail kräver någon form av åtgärd, som ett svar, telefonsamtal eller annan aktivitet. Det innebär att det finns åtskilliga dagars arbete i min inkorg. Nu kanske du tänker att "vad slö hon är, varför har hon kommit så ohjälpligt efter då?". Ja det kan man ju tro. Men i mitt arbete får jag cirka 60 mail om dagen, som pockar på uppmärksamhet, samtidigt som jag skall utföra allt annat som ingår i mitt arbete. Jag är i chef för 5 medarbetare, arbetar med forskning, utbildning och utveckling inom en stor verksamhet, och har lite andra saker på min "att-göra-lista" också.
Som om inte detta vore illa nog. Mobiltelefonen. Den ringer konstant. Om jag befinner mig på möte och slår av den kan man ge sig den på, att när jag efter ett par timmar slår igång den igen, så piper den till och lämnar ett ilsket meddelande om att jag minsann har 5 nya meddelanden på iq-svar.
Hur klarade vi oss innan mobiltelefoner och e-post fanns? Jag har en teori om att vi var bättre problemlösare själva då. Idag är det så enkelt att bara slänga den heta potatisen i någon annans knä istället för att ta tag i saken själv. Jag får ont i magen bara jag tänker på eländet.
MORR.
Vilodag
5 timmar sedan