När man som jag, ser en älskad närståendes fruktansvärda lidande och dödskamp så far många tankar genom huvudet.
När du har en så fruktansvärd smärta av skelettmetastaserna i ryggen så att du skriker rätt ut, och inte blir smärtfri oavsett hur mycket morfin de trycker i dig, inte hittar något viloläge som lindrar över huvud taget... När ångesten och paniken lyser ur ögonen på dig och du ber mig och sjukhuspersonalen om att få dö för att du inte orkar längre, hur kan man då neka dig det???
Du lever just nu i din värsta mardröm, och de sista dygnen har jag hört dig vädja om att få dö hundratals gånger, jag har hört dig säga att du ju blivit lovad att du inte ska behöva ha ont eller ha ångest när ditt liv lider mot sitt slut. Jag var med och hörde dig bli lovad just det.
Vi behandlar sjuka och döende djur mera humant i vårt land än vad vi behandlar döende och lidande människor... Sjuka och döende djur ger vi en dödlig injektion så att de får somna in lugnt och stilla, för att de skall slippa plågas mer.
Att inte kunna ge en värdig död till en människa som kanske bara har dagar kvar att leva, utan smärta och ångest, det är fruktansvärt. Vem tar sig friheten att neka denna sista handling av kärlek?
Skulle du kunna säga nej till det?
Jag måste säga nej, eftersom jag annars bryter mot lagen. Men mitt hjärta skriker :JA MAMMA, JAG ÄLSKAR DIG OCH SJÄLVKLART SKA DU FÅ SOMNA IN NU!!!
Vilodag
4 timmar sedan