...och endast stjärnorna ser mig... De vilar tryggt i vintergatan som omfamnar dem i det oändligt djupa svarta.
Ensamhet möter ensamhet i en evighets evighet. Inga frågor och inga svar, men allt är och förblir.
Ändå är allting annorlunda efter ett enda hjärtslag och många miljoner år, ingenting blir någonsin det samma igen...
2 kommentarer:
Ingenting blir någonsin det samma igen. Det blir nytt. Nya saker. På gott och på ont.
Det är det som är livet.
Joules: Ja på gott och ont... Hur mår du? Har förstått att du inte heller har haft någon bra höst vännen. KRAM
Skicka en kommentar