Mörkret smyger sig på

Sent. Just hemkommen från en låååång arbetsdag. Ljuvligt är det att kunna sparka av sig skorna, och känna att nu kan man koppla av.

Innanför dörren mötte en mjuk, jamande och kurrande katt upp. Han berättade att han inte alls var nöjd med att jag kom hem sent. Sen fortsatte han med att titta förolämpad på mig eftersom jag inte först av allt styrde kosan mot hans matskål*. Nu när detta är färdigdiskuterat har vi slagit oss till ro i soffan, jag på rygg, han på mage**

Mannen är utomlands, i ett land där det borde vara 38*** grader och sol****, på arbete, och allt för mycket strular 'over there'. Jag längtar till SNART när han kommer hem. Å andra sidan har jag en skön vecka själv, när jag kan jobba sent, fixa hemma***** och umgås med vännerna.

Att leva i nuet är ganska skönt. Tankarna som försvinner iväg, åtskilliga miljoner sekunder in i framtiden, styr jag bort. Jag är här och nu.

*Den är inte tom, bara så ni vet, men han tycker ändå att den behöver fyllas på. Alltid.
** på MIN mage alltså, där han ligger och kurrar.
***Men det är 15-19 grader.
****OCH regn.
*****Såna där saker som jag har snoosat på kom-i-håg-listan länge, länge, eller i en oändlig evighet.