lördag 6 mars 2010

Aj

Jag känner mig som 107,5 år när jag på grund av smärta och ett stramande operationssår vaggar fram när jag går, eller när jag knappt tar mig upp ur sängen utan hjälp, eller när jag väldigt försiktigt sätter mig ned på en stol.

H måster verkligen älska mig, för han säger att jag är fin och vacker, trots att jag är extremt blek om nosen, svullen om magen, iklädd mysbyxor, och allmänt tufsig.

Tack gode gud för det.

Inga kommentarer: